Tisdag.

"Jag är född i en spökstad
där alla vet att jorden är platt
Jag växte upp i en spökstad
där torget blir ett slagfält varje natt"

Jag satte mig ner med några låtar som jag har trallat på ett tag, det gick både bra och dåligt. Den bistra sanningen är nog den att jag är lite för lat för att färdigställa mina verk, eller är jag inte nog fokuserad? Vem vet?

Imorgon är det visst onsdag, vilket innebär livsåskådning och kör. Förra veckan på livsåskådningen fick jag frågan: "Hur kan du veta att du inte drömmer allt det här just nu? Hur vet du att du inte är någon annanstans i verkligheten?"
Ja du herr Fritszon, spelar det egentligen någon roll? Kunde jag ha bryt mig mindre?

Det svarade jag ju självklart inte, så snabbtänkt är jag inte i verkliga livet. Jag kan känna att hela grejen känns en aning orelevant. Låt säga att hela livet är som the matrix. Vad spelar det för roll? Det här ju det som tycks ha blivit vår verklighet i vilket fall som helst.

Någon gammal grek ville tydligen påstå att livet bara var projecerat på en vägg, och att en skarpare bild av oss alla finns någonstans. WOHO! Som jag har letat!

Man skulle ju kanske ha nån klämmig avslutning på det hela också, för mer än så här blir det nog inte idag.
Kanske kan jag skriva nått i stil med
"Hur vet du att du inte är den du tror att du tyckte att du nyss var i sovande form?"