What good is a horse in the stable?

Jag blir den jag minst vill vara, den jag hatar mest. Det blir vi nog alla när flaskan får styra, men fy fan va jobbigt det är.
Det måste vara den här stan' som ställer till allt, den uppmanar en till att vara på sin vakt hela tiden, inte en lugn stund. Snart måste jag bort härifrån, åtminstonde en kortare tid.
Att rymma sin hemstad är nog inte bara, inte för mig iallafall.
Rutiner och minnen hit och dit, sånt sitter väl i antar jag.

I vanlig ordning kommer en klyschig mening, som något viker av från ämnet, att avsluta dagens post:

Resten får framtiden utvisa!

TJO!